måndag 7 oktober 2013

Moving on

Idag måndag kickade vi igång veckan och dagen med en löptur i varmt regn. Det var fint. Vi sprang en mil och avslutade med att dyka i havet, som idag kändes varmare än på i luften. Sen blev det till att packa ihop och ta farväl för att åka med färjan in till Trogir. Barnen grät krokodiltårar och tyckte att det var tråkigt och sorgligt att åka från farmor, farfar och ön.

I Trogir fixade vi en hyrbil och åkte vidare mot Split. De här dagarna som är kvar bor vi i en våning precis vid strandpromenaden. Det är verkligen en våning; högt i tak och stort och luftigt, längst upp i en mycket gammal byggnad, med utsikt över havte, marinan, staden och palatset.

Vi tog en tur bort till en Outlet med bla Nike och Adidas. Det blev Adidas fur alle, typ. Alla hittade en Adidas-jacka som var helt perfekt. Och direkt efter det föll blodsockret ner i botten och det innebär brådska, för vår familj i alla fall. Tur som tokiga hittade vi en restaurang som verkligen behandlade oss som kungar och drottningar; vi fick jättefin mat och det var himla mysigt.

Vi har en dag kvar i Kroatien; en hel dag. I morgon blir det nog långfrukost här i våningen, promenad på marknaden, utforskande av en ny strand och ev besök i ett gammalt kloster.

En av sakerna som är fina med att resa bort, är att få längta hem. Jag gör det. Längtar till hösten och skogen; svamppromenader, krattning av löv, plantering av lökar och massor av annat fint med.







Så här det det ut i vissa delar av Split. Sorgligt kan jag tycka som inte bor här. Så behöver det så klart inte vara, men ändå. Det finns enormt många såna här hus; stora, förfallna och proppfulla. Utan tillstymmelse till trädgårdar, parker eller annat grönt och skönt. 


Lite närmare stadskärnan kan man bo så här, på en klippkant. Varför inte? Här nära och kring palatset är husen äldre och finare men mycket små.