Kommunikation

Det här är ett flashcard som jag har i mitt rum som jag fått av min mentor / guru / jedi-master. Rätt intressant att ta med sig i i olika former av kommunikation. Vad är mitt outcome? 

Jessica Clarén 12 Oktober

Dagens heldag

UNDERBAR höstdag idag - å vad fint det är! Och mysigt. Jag har egentligen inte alls någon längtan till sol och värme just nu. Vill bara känna hösten; vara i skogen, titta på löven och naturens färger. Hösta! Ändå ska det så klart bli fint att få en veckas semester tillsammans med familjen. Vi åker till Kroatien på Onsdag. Niki tycker tycker jag är skittråkig som inte bara äääälskar att ligga och sola. Men jag gör ju inte det; jag klättrar hellre upp för en Åreskutan i snålblåst eller cyklar igenom ett helt Danmark. Jag känner mig väldigt nyfiken på hur våra framtida semstrar kommer att se ut, hehe...

Idag har vi haft heldagsmöte; Niki, jag och Kajsa. Vi har fått så mycket bra gjort. Det är peppande och upplyftande att jobba tillsammans i grupp och låta det ta lite tid att spåna fram vad som är viktigt. Ni som tränar på form kommer få ta del av vårt jobb framöver - hoppas ni kommer att gilla.

Vi startade på form. Mycket (!) att prata om. 

Sen åkte vi till Sigtuna och lunchade.

Det är så fint i Sigtuna. 

Efter lunch på valvet, fika på Chokolat och pall-äpple...

...fick vi en liten stund i höstsolen. 

På vägen hem åkte vi förbi den här björkdungen. Exakt densamma cyklade vi förbi i våras under vårt första utecykelpass på väg till Sigtuna och fika på valvet. Då var jag tvungen att skrika lite grand för det var så fint; så ljust, ljust grönt med knoppande små musöron till blad. Nu sluter sig denna cirkel; träden går in i vila för att åter skapa magi och mirakel till våren. Jag kommer tillbaka och vårskriker då med - jag lovar. 

Nämen....

...titta vad jag hittade! En MTB-led i de Kroatiska bergen vid Trogir.

FYNDA SISTA DAGEN IDAG

Invitational!

Hela tiden har jag sagt Martin Söderström International när det ju är Invitational. Jaja, så där går det när man är lite, antingen dyslektiskt eller bara slarvig. På tal om det så är historien om min "lilla" kusin hur kul som helst och jag ska absolut inte tråka ut er med en massa, men Martin Söderström (googla på det om ni undrar) arrangerade alltså en stor tävling i freeride slopestyle i Uppsala i helgen. Han är killen som hängde över komponent-kataolger från diverse cykelmärken; önskade sig pengar till cykeldelar och fox-kläder när han fyllde år. Som byggde egna, vad vi tyckte konstiga cykelbanor av brädor och plank och körde balans på, stod ute och hoppade och gjorde trix med en hjul-lös cykel på en studsmatta i timmar. Han började liksom träna innan sporten nästan fanns. När det sen blev en hype var han precis där han behövde vara för att kliva rakt in i väldsrankingen. Sedan tidiga tonår har han rest världen runt och ploppat champagnekorkar. OCH riskat livet och hälsan varje dag, ska tilläggas. Nu är han helsponsrad av en rad olika företag och minst sagt självförsörjande. Hans hashtag; #thebiketookmeplacesschoolneverdid

Sant, eller hur? För första gången i hans karriär som cyklist är han nu skadad och kunde därför inte ställa upp och tävla på sin egen, helt galet designade bana; stora hopp på ett enkelt upplägg. Däremot hade han bjudit in några av sina bästa vänner ute på världstouren, som gjorde upp om segern. Själv satt Martin och kommenterade svt´s livesändning. Det var ett sånt enormt tryck i botaniska trädgården; en sån grymt skön stämning. På frågan om varför han valde just slottet som arena, var svaret att det var där de hänge som yngre; cyklade och trixade...och blev bortkörda. Jag kan tycka att det är ett bra reclaim han gör i sin hemstad. Ingen som ville köra bort nu. Här kommer lite bilder från lördagens helt galna killar, som jag är såååå imponerad av. MISSA INTE FILMEN LÄNGST NER!

Första stora hoppet - över Dag Hammarskölds väg

Backflip

AAaaaaahhhh....höstlördag!

Varning, varning; här kommer ett halleluja-inlägg!

Vad mysigt det är med höst - det är så fint! Som för att fira av sommaren, bäddar naturen in oss alla i varma, mysiga färger; orange, gul, röd, brun. Kanske är man för upptagen med att inse att sommaren tar slut, men om man verkligen stannar upp så är det så fint. Det doftar gott också; höstigt, jordigt och friskt. För den som gillar naturen, finns det mycket man kan göra på hösten. Plocka bär och svamp. Plocka nypon och laga egen nyponsoppa kanske? Samla fina löv. Ta hand om sin trädgård och stöka undan. Bara gå i skogen och titta. Ska vi ha en riktigt fin höstdag idag?

Idag är det dags för Martin Söderström International i Uppsala. En tävling i dirt där världens bästa cyklister kommer trixa sig ner från slottet, hoppa över Dag Hammarskölds väg och vidare ner i botaniska trädgården. För det första är det kul att Uppsala stad gör detta och gör plats så centralt. Riktigt kul! För det andra är det helt makalöst att min lilla kusin, Martin, som förvisso satt försjunken i cykelkataloger och drömde om cykelkomponenter under hela sin uppväxt, men ändå, har blivit så stor. Det går inte att slå upp en enda cykeltidning utan att han är med i reportage eller på bild. Han har tusentals fans och är i topp tre i världen. Han reser minst 250 dagar om året runt på olika tävlingar eller photosessions och är helsponsrad av en hel rad stora företag.

Tyvärr är han skadad nu och kommer inte kunna ställa upp i sin egen tävling, men jag kan tänka mig att är rätt nöjd ändå.

I veckan som kommer sticker vi ner till Kroatien en stund för att hälsa på farmor och farfar och reka lite locations inför vårens träningsresa. Vi vill att DU följer med - gör det! Det blir oförglömligt. Det ska bli härligt att komma dit så här när sommaren är slut. Det brukar kännas väldigt lugnt och stilla, nästan melankoliskt, men ändå väldigt fint.

Mynta

Nu när hösten kopplar greppet är det dags att ta tillvara det som växer. Vi har en stor buske med mynta som nu går att lyxa med. Förmodligen borde vi ha mojito-fest? Tills dess häller jag på kokande vatten och gör till the. 

Besök hos naprapat effektivare och billigare än hos ortoped

2013-09-23 Pressmeddelande från Blekinge Tekniska Högskola

Naprapati som vårdval på sjukhus kan ge hälsoeffektiva och ekonomiska vinster.

Det är mer effektivt och billigare att besöka en naprapat än en ortoped vid vissa vanliga åkommor i leder och muskler Det visar en studie som inom kort publiceras i Clinical Journal of Pain. Författare är Stina Lilje, doktorand i tillämpad hälsoteknik vid BTH.

Studien, som inom kort presenteras i Clinical Journal of Pain, är den första hälsoekonomiska utvärderingen av behandlings- och kostnadseffekter av specialiserad manuell behandling av patienter. Studien är gjord på patienter med åkommor som är vanliga hos de som står i kö till ortopeden. Studien visar att patienterna blev bättre med naprapatisk behandling än med konventionellt ortopediskt omhändertagande. Resultaten visar även att det blir billigare. Studien har genomförts av Stina Lilje, doktorand vid BTH, i samarbete med Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi i Lund och Karolinska Institutet.

Köerna till ortopeden är bland de längsta inom vården och många remisser rör åkommor som inte är i behov av den specifika kompetens som finns på en ortopedimottagning. När en patient med en sådan remiss får tid hos en ortoped görs ofta åtgärder som inte är effektiva för den sökta åkomman.

– Inom hälsoekonomi räknar man både på rena kostnader och på kostnadsnytta. Det är vanligt att en viss behandlingsmetod är effektivare men dyrare än en redan existerande. I ovanligare fall är en metod både effektivare och billigare, vilket var hypotesen i denna studie, berättar Stina Lilje.

I studien ingick två patientgrupper: en grupp fick ortopedisk behandling och den andra fick naprapatisk behandling. Under behandlingens gång kartlades alla kostnader, liksom hälsovinsten i form av minskad smärta och ökad fysisk funktion.

– Det visade sig att kostnaderna för de olika patientgrupperna skiljde sig åt rejält. Medelkostnaden för en patient som tagits om hand av en ortoped kostade drygt 14 000 kronor, medan medelkostnaden för en patient som tagits om hand av en naprapat enbart var drygt 5 000 kronor. Patienterna som fick naprapati fick dessutom en högre livskvalitet, säger Stina Lilje.

– Slutsatsen är att förbättrade hälsoeffekter, liksom avsevärda besparingar, skulle kunna göras ifall naprapati vore ett möjligt vårdval på sjukhusen, avslutar Stina Lilje.

En av patienterna som deltog i studien är Berith Kjellsson.

– Jag fick förfrågan att medverka i en studie om, i mitt fall länd- och korsryggsbesvär samt besvär i svanskotan. Min smärta var näst intill outhärdlig varför jag tacksamt tackade ja. Tack vare naprapatbehandlingen är jag idag helt smärtfri och lever ett helt normalt rörligt liv, berättar Berith Kjellsson.

– Målet måste vara bättre vård, det vill säga korta väntetider och rätt behandling. Denna studie visar att det finns outnyttjade resurser där mer samarbete mellan ortopeder och naprapater skulle förbättra omhändertagandet för vissa patienter, säger Håkan Friberg, verksamhetschef på ortopedkliniken Blekinge.
 

KONTAKT

För mer information, kontakta Stina Lilje på telefon: 0708- 23 33 32 eller via e-post: titti.lilje@bth.se

Åre by och crawings

Det är kul att komma till olika platser och lägga märke till vad som händer; vad folk gör, hur folk är och vilka trender som råder. Efter endast en helg i Åre har jag ett, ja faktiskt, behov! av en rutig skjorta och en fodrad väst. Hade jag blivit kvar längre hade jag behövt längre hår och definitivt skägg om jag varit kille och biker i Åre. Känner oxå att garderoben plötsligt saknar ett par mtb-shorts och en dh-tröja. Men tack och lov är jag onte frälst på hela downhill grejen; cykel, crosshjälm, skydd å det. Jag älskar crosscountry! Och landsväg. En camelback ska jag skaffa dock. Nån gång snart. Det är dyrt att vara jag - så mycket kul och så mycket fint. Emellertid köpte jag bara en mössa från peak och ett armband som nästan hörde till. Grönt är tjusigt!

I lost my heart to Åre

Magiska bilder från en magisk dag i Åre. En heldag på cykel i närkontakt med Åres vidunderliga natur. Så hisnande fint.

Morgondimman lättade och solen kikade fram precis när vi klev utanför dörren. Se hur den sista dimman, som ett tjockt duntäcke, lyfter och lättar från vattnet.

Okidoki - lets do this. 

Men först ett stopp på Åre gräddat för frukostmackor och matsäcksmackor.

Sen bar det upp, upp upp. Upp till Björnen där vår slinga för dagen hade sin start. Vi valde att köra Åre Extreme Challenge-banan; den sträcka man cyklar under ÅEC.

Men då kom jag på att jag var hungrig och dessutom gärna ville se Copperhill mountain lodge. Med en hel del övertalning fick jag med Niki upp. Väl uppe var det värt all svett, för mätaren stannade på 11km och de allra flesta var rakt uppför. En sån utsikt!

Jag uppskattar sånt som är riktigt snyggt och fint och Copperhill är ett mästerverk. Design när den är som allra bäst. Fick senare höra av vår värdinna att det kostat 750 miljoner att bygga och att första konkursen var ett faktum efter bara något år. 

Titta! Allt trä mixat med sten och inslag av koppar; all luft och så underbar loungekänsla till det. Monokromt och vissa tydliga avbrott, tex den knallröda lampan. I love it. 

Bourguignon på älg

Och lokalt lördagsgodis. Mmmmmm vad gott det var.

Fjällbäckar som bryter den annars så öronbedövande, stora, vilda tystnaden med sitt lätta porlande.

Myrar och mossor. 

Ännu inte helt slut på sommarens blomster.

Gott om blöta partier att fastna i. 

Just lovely

Sportar en röd, fin, heldämpad med grymt bra växelsystem. 

Näcken kallar mig. Kraften är för stark, för oemotståndlig. Av med alla kläder och ner i det kalla, klara, friska. Nakenbad i fjällbäck - obeskrivligt fint. 

Niki fyller på vatten.

Kompisar i skogen.

Paus på fjället. Macka och liten värme-brasa. Hur mysigt?

Åre by har många fina ställen att välja på när det gäller mat. Vi fick förstklassig mat på Werséns med innanlår av ren och amarone till det. Fint som snus efter en hel dag i skog och mark. 

Åre-chill

Niki hittade en perfekt present till oss för att fira femtonårsdagen - en helg i Åre med cykling och annat. För en person som jag som gillar att ha hög fart och många järn i elden, är tågresa väldigt helande. Att bara sitta- Å titta. Och göra iiiiingenting. Tänkte att jag säkert skulle läsa och skriva lite. Men nej - ingenting; bara titta på en den makalösa utsikten. Sverige i begynnande höstklädsel men gulnande löv och spegelblanka sjöar och älvar. Så magiskt fint att bara tuffa fram genom skog och mark.

Efter lite häng i Östersund, buss till Järpen och sen en buss till, var vi framme i Åre. Det är lite mer mäktigt och vidunderligt här. Större, tuffare. Efter att ha lastat av väskor, drog vi direkt till Specialized-store. Där träffade vi Åres sömnigaste butikskille, som helst inte ville hyra ut alls, men motvilligt plockade fram några hojar när name-droppade lite med min lillkusins namn (världsetta i dirt-bike och helsponsrad av Specialized), då inget annat hjälpte. Han tryckte stenhårt på att downhill var det ena tänkbara här i Åre. Jag älskar inte DH! Jisses; trebarnsmor och naprapat med mitt yrke i fingertoppar och händer - jag har varken lust eller tid att göra tex en Erik Botås - distal radiusfraktur med kompression.

I alla fall tog vi oss från Tott via småleder upp en bit på skutan, tillräcklingt för en vidunderlig utsikt. Och vi fick en jä*la fart ner, via getrappet som här uppe kallas ninjarappet. Och vad är oddsen för att vi i full fart kommer in på Åres torg och tvärnitar framför Anna von Zweigberg? Haha, lustigt. Till kvällen drog vi ut på byn och åt gott och gick sen runt hela Åre på jakt efter smågodis som vi sen somnade ifrån. Sovit som en klubbad säl. Nu så här efter frukost i sängen från Grädda Åre, ska vi upp! Upp på skutan. Ljuvliga höst - ljuvliga lördag.

Tåg <3

Vackra vyer

Vattennära järnvägar

Stugan

Fjällbäckar

Utsikt

Niki

Specialized

Utsikt

Höstsol i mina ögon