fredag 29 maj 2015

I vårens vackraste tid

När man utesportar och gillar det, tränar man ute (och njuter av det) året om. När vi tränar mtb, finns det inget dåligt väder, bara tuffare förhållanden. Och jag tänker att den som tränar i tuffa förhållanden ju blir oslagbar i alla förhållanden.

Ändock kan det hända att man en mörk, kall, slaskig och blöt dag i november, drömmer om den där dagen i vår då vi får cykla i kortärmat och kortbenta genom en grönskande, doftande vår. IGÅR var en av dessa drömdagar. Och jag tänker att det är viktigt att ta till vara på dessa dagar; de som bär en igenom så mycket annat; tex många långa månader av mörker. Det är viktigt att komma UT! Att se allt det betagande gröna, att höra alla bedårande fåglar sjunga sina sånger för livet och dra in den bedövande doften av vår och blom. För det är mirakulöst.

Igår sågs vi på impuls efter jobbet. Länge stod vi bara i solen och pratade strunt. Prat om ditten och datten; sånt där som är livet. Efter ett bra tag drog vi iväg på en trevlig runda genom skog och mark, och bara njöt av omgivningen och sällskapet.


Här kan man träffas tex; utanför form. 


Prat om allt och inget. 


Upplandsleden - så mycket glädje. 


Glad!


Forsbyån - ett förträffligt utflyktsmål för oss alla som bor i närheten. 


Vänner på bro. 


Kabbeleka - calta palustris.




Plötsligt var det paus för att dika ur. Jaharrå!


Smällar man får ta. "Du målar definitivt med den stora penseln idag", konstaterade Mia, efter att jag bängt på mitt tionde hinder. Sjukt klumpig dag för min del; funderar över om det är seglingen som fortfarande spökar i mitt balanssinne? Känner inte alls igen mig själv i cyklingen denna vecka. På benet, nerifrån:
1. lera och gegga
2. skärsår från klingan
3. rivsår från slånbärsbuskar
4. skrubbsår från grusväg

:)