tisdag 7 juli 2015

Etapp sex; Wien till Senj

Det ligger något oerhört charmigt och tilltalande i att vakna i en ny stad och gå ut och känna på morgonpulsen. Helt ärligt så behövde jag en liten stund för mig själv med. Bara en liten stund. Paus från föräldrarollen som ju är ständigt närvarande när man lever så smått och tätt som i en liten bil i flera dagar.

Jag klev upp, drog på jeans, sneakers och en T-shirt och gick utbildning det strålande solskenet som flödade över Wiens gator och torg. I stadens caféer och vinbarer var det redan fullt liv. Människor satt och drack kaffe och läste tidningen på de små caféerna. I vinbarerna hade det redan beställts morgonens första glas. Jag gick in på BIPA och köpte schampo, balsam, hudkräm och ansiktskräm. Ekologiskt och kravmärkt så gott jag förstod. 

Med en cappuccino i handen släntrade jag hem och kände mig liksom tålmodig och laddad igen. 

Den här dagen och den här staden ärades med klänning och höga klackar. Det är trots allt inte ofta man är i en SÅ tjusig stad. 


Så här kan man sova när man är en hel familj i Wien. Enkelt, centralt och hur bra som helst. 

Dagen ägnades åt att uppleva staden. Äta wienerschnitzel och glass, strosa runt och bara se allt fint. Mer om detta; framförallt mer bilder från detta, i ett separat inlägg. Sen är det ju så att man kanske bör komma dit över en weekend utan barn för att verkligen se staden. Tre rätt små barn gjorde sitt allra bästa för att gå och gå och gå och titta på många stora hus. Men nästa gång vill jag gärna se spanska ridskolan, gå på mozart-konstert och se några guidade visningar. 


Tillslut kände vi allihopa att vi faktiskt var klara med Wien för den här dagen. Vi promenerade till bilen och drog vidare. Nu siktade vi på Kroatien; mest för att barnen verkligen var sugna på att komma fram till sol, bad och hav. 

Det kändes lite oklart hur långt vi skulle hinna innan kvällen, men vi bestämde oss för att köra på. Strax kom vi fram till Slovenien och strax rullade vi ur Slovenien igen. Niki och jag lyssnade på hörbok och barnen tittade på film. Efter några timma stod det klart att det nog skulle gå rätt bra att köra hela vägen ner till Senj; den närmaste staden vid kusten. Vi hittade ett billigt boende; ca 350 kr, och bokade det. 

Den sista vägen in mot byn gick på små, krokiga serpentinvägar med mycket brant lutning ner mot havet. Spännande körning minst sagt. I mörkret kom vi fram till vårt boende och även om vi inte kunde se havet, kunde vi alla känna doften av hav, sol och kust.