Att cykla i skogen är fasen roligare än Gröna lund.
Det är så kul att det är svårt att liksom inte skrika och gapa
och fnissa för sig själv. Ännu roligare med gänget.
Att få trixa sig fram i en alldeles underbar sommarskog
som doftar av smultron och löv, i strålande sol,
är höjden av livskvalitet. Dessutom blir det mycket
skratt, när man får tvärstopp, kör ur spår eller rullar
igenom ett buskage och inser att det är en taggig
rosenbuske.
På väg, längs banvallen.
Gunilla och Mia.
Mia; fantastiska Mia.
Anders, Anders, Rolle, Gunilla, Marianne, Mia åsså jag.
Två tekniska etapper avklarade.
Min kärlek.
Så fint, så fint. En spång över en bäck.
"Med ögon känsliga för grönt..."
Sist men inte minsta - fika på ballen.
Kaffe, bullar, saft... och konjak!
På en torsdag!
Så trevligt - tack alla :)
