100+ kilometer i okända, uppländska trakter

Dags för en cykeltur; lite längre, med Knivstas HC. 

På agendan stod Ekoln runt, med målet att få en tur på

över 10 mil. Fjorton ystra cyklister dök upp, väl förberedda

med bananer och bars i cykelfickorna. Själv kom
jag så där härligt, spontant oförberedd och sen som vanligt.
Jag börjar dock vänja mig vid och acceptera mitt öde -
jag ÄR en obekymrad slarver :) Vi misstänkte att regn

stod på schemat för dagen, men hoppades så klart på det bästa. 

Gänget! 14 st. Jag tycker om dem här <3

Stefan cyklar för Bianchi.

Calle hakade på för fösta gången. 

Första kort-stopp, strax bortanför Eriksberg. 

Övrgran, efter en klassisk "ryck i backe". Christine är det som har kört hårt. 

Mjölksyrad Stefan. 

Urstark = Caisa. 

Cool och sval; Marianne. 

Anders flexar eller pekar ut färdriktning?

Hårdingarna; tre från Mallisgänget; Gunilla, Anders & Rolle. 

Gunilla, vår orkesterledare; som hon säger, så gör vi. 

Mia; grym cyklist och även ny spininstruktör på form. 

Vansinnigt vackert och väldoftande natur. 

Vi flyger fram genom grön-gröna fält och skogar, 

förbi torp och gårdar och hela tiden sveps vi in 

i doaft av syrén, kaprifol och liljekonvalj. 

"Man vill bara trycka på stopp-knappen ett tag"

var det någon som sade och jag kan bara hålla med. 

Just nu vill jag leva, och dofta och plocka

en liten stund till.....

Här är de som jag är kär i! 

Den här synen får jag inte nog av - 

min cykelfamilj. Titta vad fina de är! På ett rakt led, 

i avspänt men ändå fokuserat samförstånd. 

Vi cyklar för att det är roligt. 

Vi fikar alltid!  

Det här är vad jag vill

göra, vad jag blir lycklig av. 

Så kom vi fram till vårt halvvägsmål - fika vid Alsta trädgård, 

utanför Örsundsro. Tänk att jag bor så nära och ändå

aldrig besökt denna pärla. Ytterligare en bonus med 

cykelgruppen - man får se och upptäcka sin närbygd. 

In the middle of nowhere ligger alltså en alldeles underbar liten plats

där man för det första kan gå omkring och bara titta, njuta och förundras. 

Som Kajsa sa; 

-"Anna, jag tror att du kommer gilla det här, det är lite annars; lite eljest". 

Hon känner visst mig :)

-

Underbart, oorganiserat, vackert. 

Simply beautiful

Recykling-konst

Fikastoppet inträffade efter precis 5 mil. Vi åt mackor, paj, bakverk

och passade på at dricka kaffe. Konstigt nog är man inte så hungrig?!

Sen åkte vi från Örsundsbro, via Wiks slott mot flottsundsbron och sen

via Krusenberg till Knivsta. Det blev, trots de många milen, 

en riktig urladdning på sluttampen. Såklart! Här tar vi uppsamling och avrundning. 

Jag brukar ofta stoppa in för lite vätska och för lite näring, 

vilket resulterar i att jag är helt utslagen i två, tre timmar efteråt. 

Inte behagligt alls, så den här gången förekom jag mig själv, 

med massor av vätska och näring, under och efter. 

Det funkade! Förvånansvärt oberörd av de dryga100 kilometrarna, 

drog vi vidare på födelsedagskalas hos finaste kompisen K. 

Trevligare start på Juni, får man leta efter.