Jag växte alltså upp i Knivsta.
Vi flyttade hit när jag var fyra år.
Knivsta var en bra och billig kompromiss
mellan Pappas jobb i Stockholm och
Mammas jobb i Uppsala.
Då hade Knivsta med omnejd ca 4000
invånare. Nu ligger vi väl närmare
15.000, tror jag?
I alla fall - så småningom kom livet att
flyttas in mot Uppsala; inget fanns ju
att hämta i Knivsta direkt; bara kost & logi.
Skola, vänner, träning mm fann i "stan".
Jag är en typ som inte gillar att ha tider att
passa. Tex tågtider. Min karriär som pendlare
startade ändå i femman, då träningen förlades till
Fyrisbadet i Uppsala. Alltså pendlade jag under
mellan- och högstadiet ibland fyra resor per dag;
simträning före skolan t.or och efter skolan t.o.r.
Det blev lite lättare i gymnasiet - då fanns allt i Uppsala.
Tunga väskor fulla med böcker, träningskläder, mellanmål
etc, blev en livsstil. Att hänga med kompisar ut på stan
och ta en fika, hände aldrig! Det var ju alltid träning,
före och efter skolan. Inte för att jag hade velat byta;
att träna var det bästa som fanns och mina vänner;
min "familj" var simningen.
att träna var det bästa som fanns och mina vänner;
min "familj" var simningen.
Bara för att underlätta resorna, började jag vissa dagar cykla fram och
tillbaka till Uppsala. Det blev liksom enklare; inga tider att
passa. Frihet! Och jag tänker att det var tack vare att
Mamma & Pappa valde Knivsta, som jag så tidigt kom in
på cykling. Det känns fint, så här i efterhand.
De mest minnesvärda turerna var dem då jag jobbade
som tidningsbud här i byn. Kompisarna ville ut och festa
och jag ville haka på. De drack och blev glada - jag blev
bara trött! "Drick kaffe Anna", hojtade de.
I alla fall, efter en natt på stan, när uteställena
I alla fall, efter en natt på stan, när uteställena
stängde vid 02, var det dags för mina vänner att ragla hem.
Då bytte jag om, hoppade på min cykel och cyklade de dryga
två milen hem, mitt i sommarnatten, för att påbörja min två timmar långa
tidningsrunda kl 03. Jag minns det som helt underbart!
Jag är glad att jag började cykla tidigt. Det ledde mig senare
in på trialon-träning & tävling. NU har jag det till gagn på så
vis att jag kan haka på Knivstas cykelgäng ut på underbara
rundor runtom, där belöningen är att munhuggas och fika
och bara njuta av livet :)
