"Idag kör 85000 svenskar igång med 16/8 dieten! #ramadan "
Ovanstående citat lästes på en väns FB i morse. Skarpt av honom;
roligt. I dessa, relativt nördiga tider med ängsliga diskussioner
kring kost och diet, kommer Ramadan som en jättestor "back to basic"
med utropstecken.
Korttidsfasta har under det senaste året blivit ett vida känt begrepp
och något som de flesta är nyfikna på, inte minst efter dokumentären
på svt om de enorma hälsoeffekterna av att fasta två dagar i veckan.
Det finns en hel del olika metoder att ta efter,
men en av de vanligaste, som jag själv även provat och gillar, är 16:8 metoden.
Det låter kanske avancerat, men det är det sannerligen inte. Är man, som jag,
inte särskilt förtjust i frukost, är det hur enkelt som helst.
När man fastar enligt 16:8 metoden får man äta under åtta timmar och sedan
fastar man under sexton timmar. Man har ett sk "ät-fönster" på 8 timmar.
Under dessa intar man hela dygnets energi. Vanligtvis sträcker sig ätfönstret
mellan klockan 12:00-20:00, men man kan justera tiderna så att det passar
efter ens egna förutsättningar och det går lika bra att ha sitt ätfönster
mellan exempelvis 09:00-17:00. Poängen är att man ska ha samma tider
för sitt ätfönster/fastefönster varje dag.
Man äter två till tre mål om dagen och man kan fördela dessa hur man vill.
Exempelvis två stora mål och ett litet, eller tvärtom. Om man tränar hårt
är det viktigt att man intar sitt huvudmål efter träningen. Det kan därför vara klokt
att lägga sitt pass vid slutet av fastan. Under fastan intar man ingenting som innehåller energi,
dvs man intar endast vatten, kaffe eller te.
Vad händer i kroppen när vi fastar?
• Enkelt kan man säga att kroppen växlar mellan två lägen - energiinlagring och energiförbränning.
När vi äter lagrar kroppen energi - när vi fastar förbränner kroppen energi.
Att fasta innebär att vi försöker förlänga tidsramen då kroppen förbränner energi.
• Periodisk fasta ökar tillväxthormonerna i kroppen vilket leder till ökad fettförbränning
och indirekt till ökad muskelmassa.
• Vårt blodsocker stabiliseras och insulinkänsligheten ökar,
vilket minskar risken att utveckla en rad välfärdssjukdomar.
Hamnar inte kroppen i svält under periodisk fasta?
Nej, studier visar på att förbränningen går ner först efter 60 timmars fastande.
I stället tycks det vara så att ämnesomsättningen ökar.
Äter man färre kalorier vid fasta?
Det händer, men är inget man ska sträva efter. Periodisk fasta handlar om
att äta sina kalorier under en mindre del av dygnets timmar än vad man normalt
brukar göra. Genom att äta färre måltider men ändå ligga på sitt normala
energiintag kommer man utnyttja tiden då kroppen är i energiförbrukning
kontra energiinlagring. Däremot händer det att man omedvetet äter färre
kalorier än normalt, då hormonerna som styr mättnad och hunger normaliseras.
Kan vem som helst fasta?
Ja, förutsatt att du är frisk och har ett sunt förhållande till mat.
Om man tidigare haft ätstörningar skulle jag inte rekommendera fasta,
då det åter kan trigga igång osunda tankar kring mat och ätbeteenden.
Även personer med stressrelaterade sjukdomar bör undvika fasta,
då denna bidrar till ökad stress i kroppen.
