Jag har lätt för att fastna i saker jag borde, skulle ha haft gjort. Typ! (Förvisso borde jag nog verkligen vika undan all tvätt, städa och rensa orgäs MEEEN det känns inte som om jag kommer minns det lika mycket om några år; det kommer inte ge lika mycket.)
Så vi packade ihop oss och for till Tullinge strand och Lida. Det här är en kul tävling öppen för både motion och elit, och man väljer själv hur många av de tre looparna man vill köra. Varje loop är 2,2 mil men har olika svårighetsgrad.
Mia, som varit riktigt sjuk, antog utmaningen att köra ett varv på vettig snittpuls, vilken hon i stort sett prickade. Jag tror hon snackade upp halva startfältet på turen med ;) Christine och jag bestämde oss för två loopar och totalt 4,4 mil.
Starten går rakt upp för en slalombacke, så pulsen drar i höjden direkt. Efter det var det enkel terräng hela första loopen och mer teknisk under den andra. Jag tacka och bockar för all träning vi fått ute i Lunsen och i spåret, som gjorde att de tekniska bitarna kändes enkla.
Jag har inte känt mig tävlingssugen det här året, inte alls. Jag har dessutom varit sjuk och krasslig ett bra tag nu och känner mig inte helt 100. Jag antar att jag åkte till Lida för att se om tävlingssuget skulle bli triggat. Huruvida det blev så kan jag inte svara på just nu, men en otroligt trevlig och värdefull dag blev det alla sätt och vis.
Efter målgången, som för övrigt var i full fart ner för samma backe vi startade uppför i, blev vi bjudna på mat och dryck på gräsmattan. Det är alltid en underbar känsla, efterlängtansvärd, att få landa på en gräsmatta efter ett lopp och äta, dricka, vila och prata strunt. Helt underbart! Är det DEN känslan som är motivationen? Tävlingssuget? Kanske.....
Som extra bonus drog vi ner till stranden och badade; spanade in alla andra cyklister som också vågade sig i och bara njöt i solen. Sen for vi hem och konstaterade att det tog precis hela dagen, men inget annat hade kunnat vara bättre just idag.
Weeeeeheeeeyyyyy
Före start. Lääääängst bak i fållan.
Japp - många före i startleden.
Å här kommer Christine....
...full fart in i mål.
Efter mål-häng.
Erik Botås träffade vi på med. Han var typ nöjd med sin insats på fullängdsloppet med tre loopar.
Å sen stranden.
Ny cykelhjälm till Kiiiin kanske?
