Det är inte lätt att leva i dessa tider, och så har det väl alltid varit. Var tid har sina utmaningar, och när jag joggar igenom bygdens villaområden, fascineras jag av hur oändligt mycket tid och energi som ändå måste gå till dessa tjusiga hus och finputsade trädgårdar med de rätta detaljerna placerade utanför ingången. Det är jättefint och jag förstår att många, inklusive jag, har det här intresset. Ändå går mina tankar till den där föreläsningen vi hade och jag undrar, vad kostar det?
Vi har ett landställe som ligger på en underbar, unik plats vid havet. Det är som en riktigt Pripps-blå reklam med det stora, blå havet, öar och skär, klippor och sjögräs. Det är fantastiskt! Där är jag uppvuxen under sommarlov och helger. Där har jag fått fiska, lägga nät, rensa fisk, åka vattenskidor, paddla och ro, hugga ved och göra upp eld, kasta yxa, skjuta hagelgevär och luftpistol, hoppa på isflak och bygga kojor. Där har varit mitt Saltkråkan.
Nu i vuxen ålder kan jag ibland önska att det var...fint. Alltså, ordning och reda, snyggt och omhändertaget, rent och fungerande. Det är det inte. Istället är det så att besökare nästan blir fulla i skratt över allt som är trasigt och förfallet, lortigt och ofungerande. Vaför tar vi inte bättre hand om vårt unika ställe?
Allt har dock sitt pris!
Det vår släkt gör, när vi inte målar fasader, putsar gräsmattor, lagar vattenpumpar eller investerar i nya utemöbler, är dagliga utfykter med stora båten till en ö, där vi kanske leker röd-vita rosen. Eller kanske en beachvolley-turnering mot grannarna i grannviken. Eller femkamp. Eller utflykt till sommarloppis. Eller varför inte triatlontävlingar, där ALLA manngrannt stäler upp.
Säkert; bevisligen, finns det dem som klarar av att både hålla snyggt och uppleva mycket kul. Definitivt finns de många som sätter ett högre värde på att ha det fint och rent. Det spelar ju ingen roll. Poängen är denna, vi måste ofta välja. Vi behöver tillslut prioritera - vad är viktigt för Mig? När allt kommer omkring, vad är det som gör Mig lycklig?
Det hjälper mig att se vår släkt och min familj ur det här perspektivet. När vår trädgård här hemma stoltserar med sin vilda, oklippta charm eller när vår bil ser ut som om den användes för transport till och från tippen eller när vårt hus ständigt envisas med att spotta ut kläder över hela golvet, disk över hela diskbänken och böcker, tidningar, papper och pyssel överallt, ja då tänker jag på stunder som igår.
Igår tänkte vi (igen) bort alla måsten och borden och packade middagen i en korg och åkte ut till hagarna. Genom en skönsjungande sal av skog, blommor och vårdoft tog vi oss ner till hagen vid sjön. Vi badade, grillade grillspett, plockade blommor och njöt av stunden. Jag tänker att minnet av denna ljuva sommarkväll tillsammans med familjen kommer leva längre och värma mig mer, än minnet av att få gjort det där andra....
