I morse var det morgonspin för min del och det är, faktiskt, en fantastisk start på dagen. Den bästa, till och med. Visst, det smärtar lite när klockan ringer, men det är ytterst lite. Jag tumlar ur sängen och går på autopilot till spisen och kokar kaffe. Sen sitter jag uppkrupen i min favoritfåtölj en stund. Där dricker jag kaffe och tittar ut på stjärnorna; i morse på Orions bälte. Kanske lyssnar jag igenom mitt pass en gång till, även om det redan är klart kvällen innan.
Själva färden till form och också en höjdare; att ta en tidig promenad när man är så relativt ensam ute. Att träna är alltid härligt och genom att klara av hela träningen innan klockan ens slagit stiga upp är fantastiskt. Att konstatera att ett riktigt bra och svettigt pass blivit avverkat till och med före frukost är helt enkelt ljuvligt. Svettig och glad tar jag mig hem och äter frukost och möter min familj på bästa tänkbara humör.
