Alla behöver en symaskin kan jag tycka. Jag har alltid varit intresserad av att sy och har under perioder tom sytt på beställning. Klänningar, jackor och annat kul. Det största jag gjort var att sy min egen bröllopsklänning. Jag var gravid i vecka 30 när jag gifte mig så det var en utmaning att få till. Men också otroligt roligt.
Nu för tiden syr jag bara ibland. Tyvärr. Jag är övertygad om att det skulle göra mig till en lyckligare människa om jag fick sy lite oftare. Här om veckan tog det emellertid stopp. Efter 21 års trogen tjänst, brann en motor i min maskin upp. Inget mera sy på den.
Därför känns det nästan heligt att packa fram min nya vän; en Brother. Allt är nytt. Oanvänt och fungerande. Sakta, sakta packar jag upp alla små paket, skalar av plast och tejp och försöker förstå hur man gör; hur vi gör, framöver.
Välkommen min nya lyckomaskin.
