Att hitta lugnet

Att finna lugn är ingen lätt sak. För mig i alla fall. Dels bjuds inte så många tillfällen till just lugn, när man har en relativt stor och yster familj samt ett eget företag, en vilja att träna och tävla samt ett brinnande intresse för att videreutbilda sig och till det ett hus och en trädgård att vårda. Dels för att jag förefaller vara en ganska rastlös typ. Jag gillar att hålla igång och hålla mig sysselsatt. Att vara i rörelse. Att bara vara är inte helt enkelt och inte heller helt vant. Det brukar sällan vara som idag - en hel dag mest just ingenting som ska hända. Då borde man ta tillfället i akt, eller hur? Jag tycker jag klarade mig rätt bra ändå...

God morgon Split! Ett rum med en utsikt.

Så här såg det ut i morse när vi vaknade. 

Efter frukost gick vi ner på stan. Det gamla palatset är en sevärdhet i sig, så även de urgamla gatorna; gränderna och torgen. De blankslitna gatustenarna och alla krypin; små lägenheter, hotell, fik och caféer. 

Här tex. Innergård med ogenerad tvättork.

När regnet började ösa ner, öste vi in i bilen och körde en bit söderut, mot en större strand vi aldrig besökt förut. Det visade sig vara en jättefin strand. Dock folktom sånär på några kitesurfare och vanlig surfare. Trots regn och blåst ville tjejerna aaaaabsolut bada. 

Jag borde haft min stora kamera med. Scenografierna utanför bilenfönstret var spektakulära med alla små hus och trädgårdar i olika färger mot den mörkt blågrå, tunga himlen. Dels med utsikt upp mot bergen, del ut mot viken; staden och havet. 

Och är det inte märkligt, alltid på resans sista dag hittar man de allra bästa ställena? Idag hittade vi den mest fantastiska glassen på ett café med det hittills bästa kaffet. Och senare på kvällen hittade vi Splits bästa restaurang hittills, med godaste maten och trevligaste personalen på snyggaste stället. Så nu vet vi, till nästa gång.